you have broken me down!
Dina underbara ord ekar i huvudet på mig,
jag önskar att jag kunde glömma dom.
Dom bara sårar, för det känns som lögner..
Hur kunde jag tro på det du sa?
Jag är så jävla arg på mig själv!
Hur kunde jag tro att någon kunde känna så för mig?
Och du somnade den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
Och om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt
och om nån att beröra
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga brantet
jag liksom föll över kanten...
Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
Och där satt jag med mina gråbruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat..
Kommentarer
Trackback