Ingen förstår, inte ens jag själv..

Jag har blivit så bra på att skriva här, jag är inne på mitt sjätte eller sjunde inlägg :P
Har man inget liv så har man inte..

Skickade iväg ett sms till mitt hjärta för inte så längesen,
det fick mig att gråta floder.. Herregud vad man inser saker. :/
Jag är den mest svårälskade personen på denna jord, så komplicerad!
Att han har klarat av att leva med mig ett år är ett mirakel..

Idag har jag ätit två småbitar av min kladdkaka, på hela dagen!
Jag har ingen matlust för fem öre och äter i princip inget..
Det är inte så bra när man tränar 6 gånger i veckan :S
Och just nu känner jag även för att gå ut och springa,
springa bort dom där två onyttiga sakerna som lagt sig i magen!
Jag känner för att springa tills benen ger vika, springa långt härifrån..

Något som jag tänkt mycket på den senaste tiden är att jag vill
resa, som au pair eller bara på egen hand, spelar inte så stor roll.
Jag vill komma bort, rensa tankarna och bara tänka på annat..
Helst av allt vill jag ha med mig U men det funkar inte nu..

Jag hatar mig själv för att jag inte tagit vara på det bästa i mitt liv.
Jag hatar att gråta varenda jävla dag, vara vaken hela natten och tänka..
Jag hatar att jag känner för att springa till Norrtälje mitt i natten för att få vara med dig.
För att berätta hur mycket jag älskar dig, och säga förlåt 10000 gånger om.. :/

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0