slowly fading

Inatt slapp jag somna själv, så skönt.
Dock sov jag i princip ingenting..
Sen fick jag skjuts till bussen 08.30
Just nu känns allt verkligen skit!
Jag vet ingenting längre, och hjärtat värker.
När ska jag bli glad igen?
När ska jag börja uppskatta allt jag har?
Ingenting känns värt någonting..
Det kan inte gå in i min hjärna,
att det aldrig kommer bli som förut,
att jag inte får bevisa att jag har förändrats..
Jag har förlorat det bästa som hänt mig,
och nu känns allt fel och jag mår skit..
Hur ska jag kunna gå vidare och må bra igen?

Kan jag någonsin ge upp?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0